Kriget i Gaza

Gaza, en smal landremsa vid Medelhavets östra kust, har under årtionden varit skådeplats för upprepade och förödande konflikter. Dessa krig har inte bara krävt tusentals liv och orsakat enorm materiell förstörelse, utan har också skapat en djupt rotad humanitär kris och präglat generationer av palestinier och israeler. För att förstå den komplexa och tragiska situationen i Gaza krävs en tillbakablick på de historiska, politiska och sociala faktorer som har lett fram till dagens återkommande våld.

Det historiska arvet:

Gazas historia är lång och brokig, präglad av olika imperiers styre och strategisk betydelse. Under det brittiska mandatet i Palestina var Gaza en del av det område som var avsett för en arabisk stat enligt FN:s delningsplan 1947. Efter det arabisk-israeliska kriget 1948 hamnade Gaza under egyptisk administration. Under Suezkrisen 1956 ockuperades Gaza kortvarigt av Israel, men återlämnades sedan till Egypten.

Sexdagarskriget 1967 markerade en ny och avgörande vändpunkt. Israel ockuperade då Gaza tillsammans med Västbanken, Östra Jerusalem och Golanhöjderna. Under den israeliska ockupationen etablerades israeliska bosättningar i Gaza, vilket skapade ytterligare spänningar och frustration bland den palestinska befolkningen.

Intifadorna och Hamas uppkomst:

Den första intifadan (det palestinska upproret) som bröt ut 1987 var ett uttryck för det växande missnöjet med den israeliska ockupationen. Under denna period framträdde Hamas (Islamiska motståndsrörelsen) som en stark politisk och militär kraft i Gaza. Hamas, med sin islamistiska ideologi och väpnade motstånd mot Israel, utmanade det mer sekulära PLO (Palestinska befrielseorganisationen).

Den andra intifadan, som inleddes år 2000, var ännu blodigare och präglades av självmordsattacker från palestinska grupper och omfattande israeliska militära operationer. Denna period förstärkte ytterligare polariseringen och ömsesidiga fiendskapen.

Israels tillbakadragande och Hamas styre:

År 2005 drog sig Israel ensidigt tillbaka från Gaza och avvecklade sina bosättningar. Detta steg innebar dock inte ett slut på konflikten. Israel behöll kontrollen över Gazas luftrum och territorialvatten samt gränsövergångarna, vilket ledde till en de facto blockad av området.

Efter en period av intern palestinsk strid tog Hamas kontrollen över Gaza 2007. Detta ledde till en ytterligare skärpning av blockaden från Israel och Egypten, med motiveringen att förhindra vapeninflöde till Hamas och sätta press på organisationen att upphöra med sina attacker mot Israel.

De återkommande krigen:

Sedan Hamas maktövertagande har Gaza drabbats av flera större militära konflikter med Israel:

• Operation Gjutet Bly (2008-2009): En omfattande israelisk offensiv som svar på raketbeskjutning från Gaza. Över 1400 palestinier och 13 israeler dödades.
• Operation Molnpelare (2012): En åtta dagar lång konflikt som utlöstes av israeliska attacker mot Hamasledare och efterföljande raketbeskjutning. Omkring 170 palestinier och sex israeler dödades.
• Operation Skyddande Ägg (2014): Den blodigaste konflikten hittills, med över 2251 palestinier (varav många civila) och 73 israeler döda. Stora delar av Gazas infrastruktur förstördes.
• Konflikten i maj 2021: Utlöstes av spänningar i Jerusalem och ledde till omfattande raketbeskjutning mot Israel och intensiva israeliska luftangrepp mot Gaza. Över 250 palestinier och ett dussintal israeler dödades.
• Kriget sedan oktober 2023: Den senaste och mest förödande konflikten inleddes efter en massiv attack från Hamas mot Israel den 7 oktober. Israels efterföljande militära operation har orsakat en humanitär katastrof i Gaza med tiotusentals döda och en stor del av befolkningen på flykt.

Den humanitära krisen:

De upprepade krigen och den långvariga blockaden har skapat en djupt rotad humanitär kris i Gaza. Bristen på rent vatten, mediciner, elektricitet och byggmaterial är kronisk. Arbetslösheten är extremt hög, och många Gazabor är beroende av humanitärt bistånd för sin överlevnad.

Civila i Gaza lever i ständig otrygghet, med risken för nya militära operationer och de förödande konsekvenser de medför. Barn har vuxit upp i en miljö präglad av våld och trauma, vilket har fått allvarliga psykologiska följder.

De politiska och sociala konsekvenserna:

Kriget i Gaza har inte bara humanitära följder utan också djupgående politiska och sociala konsekvenser. Konflikten har bidragit till att polarisera den israeliska och palestinska opinionen ytterligare och försvårat utsikterna till en fredlig lösning.

Internationellt har krigen i Gaza lett till stark kritik mot Israels agerande och en ökad medvetenhet om den palestinska befolkningens svåra situation. Samtidigt har Hamas agerande och raketattacker mot Israel också fördömts av många.

Framtiden:

Utsikterna till en varaktig fred i Gaza är fortsatt dystra. De underliggande orsakerna till konflikten – den israeliska ockupationen, blockaden av Gaza, palestinsk desperation och extremism, samt den regionala och internationella politiska dynamiken – är komplexa och svårlösta.

För att bryta den destruktiva cykeln av våld krävs ett paradigmskifte. Det handlar om att adressera de grundläggande orsakerna till konflikten, att skapa en politisk horisont för palestinierna, att garantera säkerhet för både israeler och palestinier, och att mobilisera ett starkt internationellt engagemang för en rättvis och hållbar lösning. Utan detta riskerar Gaza att förbli en plats präglad av krig, lidande och en förlorad generation.

Denna krönika är skriven i maj 2025, och situationen i Gaza är fortsatt mycket instabil och kan komma att förändras snabbt.